|
|

Båstad har ett alldeles eget klimat mellan åsen och havet. Man brukar säga att: -” Om du spottar ut en plommonkärna så står ett träd där nästa dag!”. I vår trädgård bor en vit buskpion som slår ut när det blir som varmast… sedan blommar den bara helt kort. Stormen knäckte stammen på den förra året men vänliga tant Åsa, som har ett gott öga till all växtlighet, lappade ihop den med tjärat snöre! Det blev jättesnyggt! Som tack, blommar den nu för fullt i år igen! Den ser ut som om den kunde ha stått i Amazonas djungler…minst……eller i Båstad!

Frugan, jag och jyckarna gick i skogen, på morgonpromenad, för ett par dagar sedan. Allt var så idylliskt! Fåglarna sjöng i kapp! Solen lyste vackert ner genom grenverket! Vi följde en stig som verkade gjord enbart för att vi skulle ha det så bra som möjligt. Plötsligt, när vi hade rundat en tätare dunge, stod där en älg mitt på stigen. Eftersom vi går i skogar, i stort sett varje morgon, har vi mött älgar förut…men de brukar vara av normalstorlek. Denna älg var JÄTTELIK, den sortens individ som äter mindre vargflockar till frukost, utan att ens behöva rapa efteråt. Om han någon gång skulle bli påkörd av en långtradare hade han bara ruskat på sig och gått vidare. Denna enorma varelse stod alltså på stigen kanske tio meter bort och stirrade på oss. Han hade inte för avsikt att flytta sig och det var inte riktigt läge på att klappa i händerna och säga schas! Eftersom jag är fotograf har jag ofta en kamera om halsen fast just denna morgon satt det en så kallad ” porträttglugg ” på den. Vill man ta en bra bild med ett sådant objektiv skall man stå ett par, tre meter från motivet. Jag log försiktigt mot besten och funderade på om vi kunde komma överens om ett lite intimare foto för Gillabåstad.se. Han var dock inte alls på humör. Med sin stålhårda blick sa han: – ” Tar du ett steg närmare..kör jag ner kameran i halsen på dig, fotograf-fjönt! “. Jag var inte dummare än att jag förstod vinken fast den var fin. Frugan, jag och jyckarna fick gå en kortare promenad den morgonen. Bilden, här ovan, är tagen ett par hundra meter bort från dramat där det var betydligt lugnare, där solen lyste så vackert genom grenverket och där fåglarna sjöng ikapp!

Vad händer när solen och värmen är här varenda dag! Jo, jordgubbarna växer så det knakar! Tänk vad härligt det är med en rågad skål gubbar, lite råsocker och iskall grädde! På torget i Båstad idag har vi våra egna goa gubbar i Ramil och Ingemar. De har fixat fram egenodlade saker med den där extra smak-touchen som bara går att få i trakterna av Båstad. Idag är det torgpremiär för säsongen. Ingemar höll fortfarande på att bära ut lådor medan vi handlade de första fullvuxna bären av Ramil. Goa gubbar vi har i Båstad!
Vill du se bären på nära håll skall du klicka på bilden!

Båstads egen solstråle, Michelle på macken, har en bulle i ugnen igen! Det tycker jag att vi måste fira! Om man vill ta del av hennes alltid lika goda humör får man sno sig, för om två dagar tar hon mammaledigt! Grattis Michelle ( och maken Björn, för han har ju varit lite delaktig )! Vi ser fram emot den lyckliga tilldragelsen och till när du är tillbaka på macken!

Rom 16 plusgrader, Nice 17 plus, Båstad 22 plusgrader! Tisdagen den 24 maj är vi bäst igen! Vi börjar bli bortskämda! Jag talar om kvällstemperaturer. Nere på Båstad playa njöt folk i alla åldrar av livet. Hem från jobbet och nu var kvällen rena semestern! Ett par småkillar, Leon och Leonardo, var inne i en match som kanske en dag tar dem till Barcelona, Real Madrid eller Manchester United! Läste att Zlatan förmodligen får samma lön i United som i PSG, det vill säga 3 millar i veckan, skattat och klart! När jag var liten stod jag på Ladugårdsgärde, i Stockholm och bad att få vara ” Kalle bakom ” när Tumba, Challe Mild och Knivsta Sandberg, med flera, tränade. ” Kalle bakom ” fick springa och hämta de bollar som sköts utanför, ett hedersuppdrag tyckte vi. Det var på Hedenhös tid när Tumba och killarna lirade i fotbollslandslaget, hockeylandslaget och bandylandslaget samtidigt! De var hyfsade på det mesta. Kolla på Leon och Leonardo en magisk tisdagskväll i Båstad! Vilken bollbehandling! Tänk om de blir stjärnor en dag! Medan de lirar kan ju vi andra ta livet med en klackspark!

På kvällssvängen sprang jag på de här killarna nere i hamnen! Båstads ” guardian angels ” !! Brinner ditt hus, så kommer de! Råkar du ut för en bilolycka, finns de där för dig! Håller du på att drunkna, räddar de dig! Sitter det en liten kattunge längst upp i högsta trädet, så finns de där igen. Ibland får de se hemska saker, i sitt jobb, men de reder ut situationen. De tröstar! De räddar allt liv som går att rädda! Ikväll tränade de på hjälpa folk som oavsiktligt fallit i havet t.ex. vid båtolyckor. Våra brandmän har stora, varma hjärtan och de har alltid ett leende till övers för dig. Jag beundrar den här sortens människor, är tacksam att de finns…….och om ni tjatar mycket, flickor, kanske jag plåtar dem utan overaller nästa gång!!

Jag och frugan hade varit i Halmstad hela da´n och tävlat agility med jyckarna. När vi kom hem var det första jag tänkte:-” Jag måste ta en sväng om hamnen och playan!” Det var fortfarande 23 plusgrader i skuggan och i sådana lägen finns det ett magiskt sug som drar dig ner till havet. Kanske är det solnedgången eller alla avslappnade människor med leenden du mår bra av. Eller båtarnas kluckande. På piren satt några och hade kvällspicknick. På Pepes Bodega hade det stora förtaget Thule ett samkväm med sorl och musik. Från tennisbanorna hördes fortfarande racketslag och uppmuntrande rop. Jag ställde cykeln och knallade ner mot stranden. -” Hej! ” sa någon. När jag vände mig om satt Lasse ” Hamnrestaurangerna ” Bengtsson och ” kryddprofeten ” Jocke, från Fiskekajen, där alldeles ensamma och tog en kall bärs. – ” Man blir aldrig mätt! “, sa Lasse och syftade inte på ölen utan på horisonten som var som den alltid är i Båstad, eller som Askungen brukar säga på julafton:-” Alldeles underbar! ” Hur många gånger hade killarna sett solen gå ner? Restaurangen var stängd för dagen men de kunde inte slita sig från utsikten. För en hel del år sedan var jag på väg att flytta till det stora landet i väster. Jag skulle bara stanna till i Båstad i 14 dagar. Jag är här än. Varför? Jag tror Lasse och Jocke har en del av svaret, det är svårt att bli mätt på horisonten och det är skönt att ha drömmarna kvar!

Ok, idag faller några regndroppar …men igår var det desto bättre! Jag hade besökt gänget på Hamnplats 3 och satte mig på hojen för att ta mig hem. Då ser jag plötsligt en ensam man komma in från havet! Han hade en vältränad kropp utan minsta grams övervikt. Bergsklättrare och upptäcktsresande i Amazonas djungler, brukar se ut så där. Hade det varit tjejer i närheten hade de säkert visslat uppskattande! Var det Robinson Kruse som till slut hittat en bräda han kunde paddla hem på? Det här kunde bli ett unikt scoop! Jag var tvungen att hoppa av cykeln och se hur saker och ting utvecklade sig. När ” Robinson ” till slut kom så nära att jag kunde zooma in honom med kameran, såg jag att det var Uffe Welander, Hasse Kvinnaböskes gamle trummis! Han gillar friheten i naturen och självklart skall den vara runt Båstad! Att han har en så vältränad kropp beror naturligtvis på allt trummande genom åren! Kör hårt Uffe!

Robbin Almén och hans proffsiga gäng, ( på bilden flankeras han av Johan och Björn ) öppnar Hamnplats 3, i Båstad, i kväll, även om det är i smyg tror jag att man skall hänga lite grand på låset! Det var full aktivitet vid lunchtid när jag cyklade förbi! Hantverkarna spurtade, med det sista, för att allt skulle bli så läckert som möjligt. Solen stekte från en klarblå himmel och jag gissar att det var mer än en som behöver smörja in sig med svalkande krämer till kvällen. Robbin, som faktiskt stavar sitt namn med två b:n, har trots sin ungdom varit med ett tag i Scandinavian Resort, dit ju även Hotel Skansen, Riviera Strand, Torekovs Hotell, Sälens Högfjällshotell och Topeja Event & Catering hör. På Hamnplats 3 kommer råvarorna till 75% från havet. Man har inspirerats av restauranger och barer från världens alla hörn. Bland annat kommer du att hitta en rom-bar som i Smuggler´s Cove i San Francisco. Redan ikväll kan du beställa något från den generösa menyn, slå dig ner i de bekväma utemöblerna på terrassen och bara ha det bra medan du umgås med glada vänner och skådar ut över havet! Är det någon, utanför samhället, som undrar vart de skall åka för att gå på krogen så har jag ett bra svar: -” Åk till Båstad, där vimlar det av restauranger i alla smakriktningar…….och ikväll kan du börja hos Robbin och hans gäng på Hamnplats 3!!”
Vill du se några av hantverkarna, som finputsade det sista, skall du klicka på bilden! Bland annat hittade jag Blomster-Dan på taket!

Klockan är 19.15! Det är fortfarande ljust ute eftersom det snart är sommar. En helt vanlig måndagskväll och de flesta sitter framför TV:n och käkar middag. Jag är på hemväg med bilen och tänker ta den där obligatoriska extra rundan om hamnen. Precis när jag svänger ner på Hamngatan ser jag två män avsluta ett arbete alldeles utanför Restaurang Victoria. Ganska spännande! Jag känner hur nackhåren reser sig en smula. Parkerar och kollar vad det är för killar. Först tänker jag köra med polisens favoritfråga – ” Och hur var det här då? ” Det kunde ju ha handlat om en rififikupp på restaurangen. Men så känner jag igen Viktor, restaurangens ägare och mästerkock! Han har grova arbetskläder på sig, en nerdragen toppluva och helskägg. Bredvid honom sitter en man i snickarkläder vilket visar sig vara Viktors pappa Tord som, praktiskt nog, har Tords Bygg i Rammsjöstrand! Tillsammans har de trollat ihop en härlig träsoffa som sträcker sig längs hela väggen på terrassen. Vilken pangsak den blir att sitta på när solen gassar eller när kvällarna är så där härligt ljumma att man bara vill ut och mingla i glada vänners lag! Som kuriosa kan nämnas att jag är två meter lång och Viktor och hans pappa är bra mycket längre. Jag kände mig som en tax när de reste sig upp! Fint jobb killar! Jag tar med mig frugan och provsitter med det snaraste!
|
|