Frugan, jag och jyckarna gick i skogen, på morgonpromenad, för ett par dagar sedan. Allt var så idylliskt! Fåglarna sjöng i kapp! Solen lyste vackert ner genom grenverket! Vi följde en stig som verkade gjord enbart för att vi skulle ha det så bra som möjligt. Plötsligt, när vi hade rundat en tätare dunge, stod där en älg mitt på stigen. Eftersom vi går i skogar, i stort sett varje morgon, har vi mött älgar förut…men de brukar vara av normalstorlek. Denna älg var JÄTTELIK, den sortens individ som äter mindre vargflockar till frukost, utan att ens behöva rapa efteråt. Om han någon gång skulle bli påkörd av en långtradare hade han bara ruskat på sig och gått vidare. Denna enorma varelse stod alltså på stigen kanske tio meter bort och stirrade på oss. Han hade inte för avsikt att flytta sig och det var inte riktigt läge på att klappa i händerna och säga schas! Eftersom jag är fotograf har jag ofta en kamera om halsen fast just denna morgon satt det en så kallad ” porträttglugg ” på den. Vill man ta en bra bild med ett sådant objektiv skall man stå ett par, tre meter från motivet. Jag log försiktigt mot besten och funderade på om vi kunde komma överens om ett lite intimare foto för Gillabåstad.se. Han var dock inte alls på humör. Med sin stålhårda blick sa han: – ” Tar du ett steg närmare..kör jag ner kameran i halsen på dig, fotograf-fjönt! “. Jag var inte dummare än att jag förstod vinken fast den var fin. Frugan, jag och jyckarna fick gå en kortare promenad den morgonen. Bilden, här ovan, är tagen ett par hundra meter bort från dramat där det var betydligt lugnare, där solen lyste så vackert genom grenverket och där fåglarna sjöng ikapp!