– ” Den var så här stor!! ”
– ” Nähä ! ”
– ” Jo. helt säkert, jag tog den bara hundra meter ut här ! ”
– ” Nähä! ”
– ” Jo, jag lovar ! Jag är fortfarande mätt! Kommer inte att behöva käka på en vecka! “
|
Jag gick längs stranden i gränslandet mellan Båstad och Skummeslöv. Solen var på väg ner och en nordvästlig vind drev upp den lösa sanden som knastrade lätt mellan tänderna. Vattnet hade, vid senaste stormen, grävt ur strandvallen som blivit brant. I kanten växte några nyponbuskar, som folk nog aldrig såg åt annars. De var inte planterade i en trädgård, inte vårdade med kärlek. De bara fanns där och hade som vardag att utstå hetta, skyfall, snö och kyla. Förmodligen var busken över hundra år. I alla dessa år hade den envist klarat sig. Den vajade så vackert i vinden. Den följde med i rörelserna, mjukt och fint. Det var nog det som gjorde att den fortfarande levde och att den nu gav mig en liten stund av lycka.
När jag kör hem på kvällarna tar jag alltid en extra sväng om hamnen för att se om den finns kvar, om det har hänt nå´t nytt och vad folk gör i största allmänhet. 3 Oktober var det ganska mörkt på himlen och de första stjärnorna hade tänt upp. Man tror att sta´n är öde när tennisveckan ligger ett par månader bakåt i tiden. Men Båstad lever! Folk träffas och har trevligt oavsett årstid! Inne på Avivas Fiskekajen sågs ett antal glada människor som skålade över något. Jag slet upp min mobilkamera och tog en bild. De verkade ha det så mysigt där inne!
Jag hade varit nere i Svedala och tävlat under lördagen. Vi tog innervägen landsvägen, rakt igenom Skåne, istället för motorvägen för att ha lite vacker utsikt medan vi körde. Häftigast var det ändå när vi på kvällen kom hem till Båstad igen. Solen hade gått ner och temperaturen sjönk snabbt till 8 – 10 plusgrader. Vid infarten, mitt emot Teddykompaniet dansade älvorna på ängen
Frugan och jag ställde klockan på tio i fyra för att kunna vakna i tid till att fullmånen skulle falla i skugga av jorden och samtidigt förvandlas till en blodröd supermåne! Att stiga upp i vargtimmen en måndag, då man senare på dagen har en del viktigt arbete att prestera, kan kännas en smula tufft. Jyckarna tyckte dock att det var jättekul med nya vanor…. ut i trädgården och kuta runt i mörkret. Jag hade riggat min kanske femton år gamla Sony, med superzoom, på ett stabilt stativ, för att se om jag kunde fånga det exotiska ögonblicket. Man glömmer att Jorden snurrar hela tiden och månen med den. Även om det inte blev samma bildkvalitet som professorerna på observatoriet klarade så tycker jag ändå att min gamla Sony fick till en spännande och mystisk atmosfär. Månen över Båstad var alldeles speciell i natt!
De hårda killarna i Ljungby Hell Moppers passade på att njuta av söndagens fina väder. Mopparna hade kärleksfullt gåtts igenom för att klara en repa från Ljungby, genom Båstad och till Torekov för en vurre i kiosken på torget. Grabbarna planerade att även passera Ängelholm innan det var dags att vända hemåt igen. En av mopparna var lite yster och fick för sig att koppla ur av sig själv hela tiden. Efter en sakkunnig diskussion i solgasset tror jag nog att killarna löste problemet. Undrar om Hell Moppers har träffat Bjäre Moppers någon gång? Kanske dags för en trevlig klubbträff!
När danska cyklister drog runt som skottspolar, under Grand Prix Båstad, passade Aviva Sheppard på att ta ledigt från sin krog Fiskekajen och köade istället vid padelbanan ihop med arkitekten Nina Söderlind och ytterligare två kompisar. Jag gissar att det var dubbelspel på gång. Nu vet vi hur de håller sig i så fin form!
Aldrig har väl Båstad sett så många cyklar på en och samma gång…det brukar ju vara mest Porschar och Ferraris. Idag släppte flera hundra danskar loss med Grand Prix Båstad i vad de kallar Sveriges Toscana. Naturskönt och många backar, det är modellen för en tävlingscyklist. Funktionärer gick och delade ut harskramlor även till oss lokala ortsbor så att vi kunde engagera oss ordentligt så fort en cykel passerade. En del cyklade lika fort som VM-proffsen medan andra hittade sitt eget tempo. Unga som gamla visade hur man förde fram en tvåhjuling. Några tappade kedjan och andra bara visslade förbi. Det var faktiskt en kille som visslade när han cyklade förbi..troligen till den häftiga musiken som kördes ut ur högtalare som klarade trycket av en riktigt stor volymkontroll. I funktionärstälten delades energibars, proteindrinkar, bananer och danska kanelbullar ut. Häftigt Danmark! Kul att ni också gillar Båstad! Vill du se mer från cykelfesten kan du klicka på bilden!
Är det lördag och sol i Båstad, i slutet på september, släpper folk loss nere i hamnen. Jag sprang på familjen Larsson som var på ett strålande humör och skulle stoppa i sig något gott på Sands Bakficka. Go for it Larssons!
Danska Gigtföreningen arrangerar, söndag den 20 september, Båstad Grand Prix vilket är en tävling för 300 motionscyklister. Nu skall du inte tro att dessa cyklister pustar i backarna, nej de bara rasslar förbi, med eld i baken, som om de vore med i Giro d ´Italia eller Tour de France. Man stödjer kampen mot gikt och sätter fokus på att det är en krämpa som kan drabba oss alla. Killarna, som jag mötte i hamnen, dagen före, var av det stadigare slaget och skall köra följemotorcyklarna. De lovade att Båstad Grand Prix blir ett riktigt spännade race och att starten går kl 11.00 nere vid Skansen |
||
|
Copyright © 2026 gillabåstad.se - All Rights Reserved Powered by WordPress & Atahualpa |
||
