|
|
Sven Persson gick bort för ett par dagar sedan. Vem jag än talat med så säger de samma sak som jag … att han var en väldigt vänlig och sympatisk man. Många i Båstad har haft honom som lärare i engelska och svenska. Någon lärde sig simma av Sven. Senast jag träffade honom var på Båstad Motionsdag, på Drivan. Båstadloppet gick av stapeln. Bröderna Ravelli var där och pratade fotboll. Hela planen var full av små GIF-knattar som lirade och dribblade. Sven berättade att han en gång i tiden själv spelade i GIF och vid ett tillfälle hade han lyckats få till en stänkare från 40 meters håll som satt mitt i krysset. Sådana minnen följer en genom hela livet. Många understryker av Sven alltid var så artig och korrekt, jag kan lägga till att han också var utrustad med en stor portion humor. Det var trevligt att lära känna dig Sven, en dag kanske vi ses igen.
Ingemar är en kille som alla gillar. Hela den varmare årstiden förför han alla spontana grönsaks- och fruktälskare med sina varor på Lyckantorget i Båstad. Hans tomater är sanslöst goda för att inte tala om hallonen. De som vet säger: – ” Det är värt att ge ett par kronor extra för en avokado hos Ingemar eftersom den är av absolut toppkvalitet och exakt, lagom mogen! ” Lite av hemligheten lär ligga i hur Ingemar odlar sina saker. Jag har, någon gång, hört att han har växthusen fulla med surrande humlor som varsamt vårdar det som vi sedan skall äta. Personligen tror jag att Ingemar är lite av en Doktor Dolittle, du vet han som kunde tala med alla djur. Jag vet inte om Ingemar kan tala med djuren men helt säkert är att han har en medfödd talang att kommunicera med allt som växer i jorden, grönt, frukt, bär, svamp, ja vad du önskar. Ett stort tack till dig Ingemar och din familj för att ni tar hand om våra smaklökar!
Vill du se mer från torget kan du klicka på bilden!
5 september och plötsligt drog en hagelstorm in över Bjärehalvön. Den piskade fram i ett till synes förutbestämt stråk där den strödde total vinter omkring sig. På Båstad golfbana gick några tappra för att putsa handicapet. Självklart hade de vita bollar. Undrar hur många som tog sig fram till sista hålet? Golfare är ett segt och envist släkte.
Äpplet, tillhör egentligen rosväxterna och är en frukt som har följt oss genom hela vår kultur. Vid utgrävningar i Östergötland hittade man ett förkolnat äpple som anses var 2500 år. Willy Ström, bördig från mitten av Skåne ungefär, har nu permanent flyttat till stugan i Hemmeslöv. Intresset för äpplen har han med sig från barnsben eftersom pappan var mycket aktiv i trädgården. Nu vill Willy dela med sig av sina kunskaper och ordnade därför en utställning hemmavid, på Morkullevägen. Han har trettio sorters äpplen som växer i den egna trädgården och siktar på att få fram ett tiotal till. Eftersom inte 40 träd får plats på tomten har Willy ympat in flera sorter på ett färre antal träd. Ett av träden bär på sex olika sorters äpplen. För oss, som inte kan lika mycket om äpplen än, hade Willy ritat ett ” släktträd ” där man kunde följa hur våra kända sorter har tagits fram genom åren. Spännande! Det visade sig att Cox Pomona och Cox Orange egentligen är syskon men ändå så olika. Willy berättade att om du tar kärnor från en äppelsort och sår dem i jorden, är det inte säkert att där växer upp samma sort. Äpplen har, precis som vi människor, olika gener. Bra initiativ Willy! Även om vi har en del kvar att lära, kan vi nu mycket mer.
Lördagskväll i slutet av augusti. En härlig sensommarvärme! Båstads boule-elit tyckte det var dags att samlas för en uppgörelse. Göran Buhre, djupt engagerad i sporten, sedan Hedenhös tid, stod nu åter redo med favoritkulorna i handen. Vistas man nere på franska Rivieran ser man ofta urinvånarna spela Pétanque ( boule ) i parkerna. Eftersom Båstad väl får räknas som Sveriges Riviera ses det som naturligt att sporten även har rotat sig här. Boule skall inte bara spelas med finess och skicklighet den skall också vara en samlande faktor för allmän trivsel. Båstadgänget hade tagit med sig god mat och dryck att förse sig med i pauserna. Stämningen var fin och kaststilarna många. Jag måste erkänna att jag var lite imponerad emellanåt.
Vill du se mer från boule-festen ska du klicka på bilden!
I början av sommaren lade du säkert märke till en del ejdermammor som simmade omkring med rader av dunbollar efter sig. Farorna är många för de små ungarna, större fiskar kan dra ner dem under ytan och sluka dem hela. Minkar lurar bland stenarna. Hungriga kråkor ser inte heller genom fingrarna. Med andra ord, i början är kullarna hyfsat stora för att efterhand tunnas ut. De ungar som lyckas växa sig till full storlek är de som har haft mest tur. Idag såg jag en av dessa ungar som hade överlevt. Han var stor nu och med byte av kostym, blir han snart en guding dvs en riktigt praktfull hane i vit, svart och grön fjäderskrud. Han simmade omkring helt ensam i hamnbassängen och kollade hur det såg ut när alla motorbåtar hade lämnat. I vinter skall han ut på nya äventyr, leta mat, ta sig igenom stormar, snö och is. I vår väntar kanske en snygg tjej….om han har tur igen!
Klicka på bilden och se hur hamnen såg ut i somras!
Som före detta Stockholmare häpnade jag en gång i tiden över att det fanns ett liv i Båstad även på vintern. Det fanns folk här som jobbade, åt god mat och umgicks samtidigt som de bodde mitt i semesterparadiset året runt. Självklart blev jag lite avundsjuk. Idag har jag insett att Båstad har säsong året runt beroende på vad man är intresserad av. Hotellen har blivit större och möjligheterna, att hitta på något kul, ännu fler.
På morgonsvepet idag stötte jag på Gert och Knut som hade tagit sig hit från Danmark med sina hundkompisar. De bar på en rejäl packning och vandrade längs Skåneleden på väg mot Torekov. SMHI hade varnat för ett hyfsat regn från England men det verkade inte störa gänget. Efter regn kommer ju sol och i helgen skall det bli kalasväder!
I morse såg jag att en tragedi hade utspelats nere vid sopcontainrarna. Vid själva instoppet till kasserade plastförpackningar hade någon tagit avsked av sin spargris. En gång var förre ägaren säkert väldigt lycklig över sin knubbige vän, som han/hon kanske fått av den lokala banken. En spargris symboliserar chansen till en framtida förmögenhet i småpengar, en framtid av välgång och lycka. Vi vet att det har varit skakigt på kinesiska börsen ett tag. Andra länder har oroat sig vilket har synts på deras börser också. Kan spargrisen ha tömts för en ekonomisk satsning? Gick hela innehållet upp i rök i osäkra papper? Jag tror att någon blev besviken och förbannad och skyllde allt på grisen när det sket sig.
Sensmoralen, med denna story, är dock att man aldrig skall ge upp. Grisen är knubbig och vägrade att låta sig tryckas ner genom någon av containerns trånga öppningar. Nu står den där, om än något sliten så ändå guldgul i väntan på en ny ägare. Hade jag haft en slant över hade jag satsat på den här spargrisen, den verkar vara envis som riktiga vinnarskallar bör vara. Undrar om den tar plastkort också…?
Den numera bortgångne konstnären van Gogh närde en särskild kärlek till åkrarna kring Arles i södra Frankrike. Han hade en dramatisk och färgstark pensel. Ett tema som återkom var svarta fåglar som kontrast mot gula sädesfält. Van Gogh hann aldrig uppleva världens slutliga beundran av hans verk. Du som vill fylla din egen konstnärssjäl med visuella upplevelser, passa på att ta en sväng ut på bygden kring Båstad just nu.
Det var bara några veckor sedan som EM i starbåt gick av stapeln i Båstad. Salta män, ofta med de grå tinningarnas charm, gav sig ut på havet och gjorde upp om vem som var bäst denna gång. Start- och placeringslistorna satt uppe precis bredvid det lilla hamn-muséet, du vet det där som inte många har varit inne i men som ändå de flesta känner till. Nåväl, någon av seglarna måste ha gjort intryck på galjonsfiguren. Höll flickan verkligen en blomma mot sitt trähjärta tidigare? Hade han lovat att ta med henne ut i världen när EM var över? Hur länge skall hon behöva vänta? Dyker han upp igen? Är det sant att karlar är troll?
|
|
