|
|

Idag blir legenden och musikgeniet Neil Young 70 år. Han fyller fortfarande alla konserthus han besöker. Jag hade ingen bild på den berömde musikern så jag lade in en på Göran Buhre istället eftersom jag vet att han är en stor diggare av Neil. Praktiskt med kompisar!

Jag såg att vårblommorna är på väg upp ur grannens rabatt. Utanför vår dörr prunkar ännu en ros utan några som helst avsikter att vissna. Utomhustemperaturen pendlar mellan 11 och 13 grader plus. En liten sångfågel, i trädgården, har börjat harkla sig, inför sommarens återkomst. Våren tycks vara här på nytt! Jag vet att det finns många som älskar vintern, särskilt de som åker skidor och kastar snöboll och så. Jag har ett jobb, där jag reser mycket och måste hålla mig ifrån dikeskörningar. Lite extra värme jagar ju undan frosthalkan. Kan det vara idé att klä julgranen med vårblommor i år?

Härom morgonen hade jag varit ute och promenerat, med jyckarna, i en närbelägen skog. Jag tog bilen fram och tillbaka och när jag passerade Båstad hamn, på hemvägen, fick jag syn på Anders Hedlund. Han hade som vanligt varit nere i havet för en snabb avrivning i de iskalla böljorna. Anders är mannen som har nött ut all gymutrustning och samtliga spinningcyklar i de närmaste kommunerna. Till på köpet springer han ideligen… och långt. Jag minns att han förr i tiden tog bilen till Ängelholm och sprang tillbaka till Båstad. För en del år sedan sprang jag själv mycket ute i Hasslövs strövområde. Där finns gott om backar och med ett tidtagarur om handleden kunde jag pressa mig till ständigt nya stordåd. Efteråt satt jag, lätt utmattad, i bilen på hemresan och tyckte jag hade varit duktig. Anders Hedlund springer hela vägen från Båstad ut till Hasslöv för att där ta några rundor innan han springer hem igen. Är det riktigt kallt i havet tar han säkert ett eftermiddagsdopp också. Det sägs att Asterix starke kompis Obelix hade fallit i en gryta med trolldryck när han var liten. Jag tror att Anders föll i samma gryta. Kör hårt grabben!

Det är härligt att se en väldesignad bil, eller riktigt fräck fashion! Begåvad arkitekter, designers och konstnärer föds med talangen att skapa former som vi gillar. I mitt jobb sitter jag ofta vid datorn eller kastar mig i bilen för att åka och plåta något som någon, vid ett inspirerat tillfälle, har hittat på. När jag då och då pausar och sätter mig på cykeln, eller tar en sväng med jyckarna, passar jag på att se mig om. Har du tänkt på hur mycket design det finns överallt, från Mount Everest till minsta myra? Ett par ejdrar simmade i Båstad hamn. Se på den raka, slimmade, gula näbben och hur ögonen precis döljs under den svarta hatten. I nacken är den ljust limegrön och på bröstet svagt, svagt rosa. Resten är stenhårda kontraster i svart och vitt, precis lagom mycket för att det skall bli läckert. Det finns zoologiska experter som vill komma med förståndiga förklaringar till varför naturen ser ut som den gör. Jag, personligen, tror att det ser ut som det gör för att alla vi, som bebor den här planeten, från den där myran till Mount Everest, skall tycka att det är häftigt! Håller jag på att flippa ur och bli djupsinnig nu? Kanske lite, men inte farligt. Medan vi funderar på den saken kan vi titta en gång till på ejdrarna!

Kajsa, som tidigare drev Bjäre Bokhandel, har alltid varit en aktiv hundägare. Nu har hon blivit med valp igen. Han heter Risto och är en ” Nova scotia duck tolling retriever “. Till vardags brukar man kalla rasen för ” Tollare ” eftersom det är lättare att komma ihåg. Risto är fullständigt underbar. Han är välgörande busig men ändå klok och tar till sig av de goda råd han får av matte. Idag kan man hitta Kajsa hos Cajsa. Det där låter knepigt men Cajsa, som hade hälsokostbutiken ” Life ” , i byn , förut, har startat nät-handel med skor och allt annat, som verkligen tar hand om din fötter. Affären heter ” minfot.se “. Lager och kontor ligger i Hemmeslöv – Båstad. Frugan är kund där. Sammanfattningsvis jobbar alltså Kajsa hos Cajsa och valpen Risto vill vi se mer av!

Det var inte alls meningen. Jag skulle gå en kort lunchpromenad med jyckarna och frugan hakade på. Dagen var den 8:e november, med andra ord i dag. Stormen Freja hade bedarrat och solen spred sina värmande strålar över oss. – ” Vi kan väl gå en runda om hamnen?! ” sa vi och styrde stegen längs båtbryggorna. När solen lyser vill plötsligt alla ut och röra på sig, det går inte att hålla folk hemma. Vart man än går möter man leenden och idag var det inget undantag. Havet glittrade skälmskt och fyra ejdrar simmade i hamnbassängen. Aviva hade öppet på Fiskekajen och det doftade förföriskt av nystekt röding. Det satt ett par på uteserveringen och såg ut att ha det bra. – ” Har ni det bra? ” hojtade jag och det sa de att de verkligen hade. Vi insåg att vi var sålda. Ingen av oss hade ätit lunch och visst hade det väl varit läckert att sitta i solen på Fiskekajens servering och smaka på något. Aviva kom ut genom dörren med ett leende och gav frugan en kram, sedan var det definitivt kört. Vi kunde inte värja oss längre. Vi beställde två stycken sallader med varm getost. I salladen hittade vi, utöver den generösa biten med getost, varma rödbetor, strimlade polkagrisbetor, ärtskott, gul morot, några spenatblad, ett par delade brysselkål, härligt krispiga valnötter, rostade brödskivor och allt dekorerat med smakliga ärtskott. En iskall lättöl blev pricken över i:et. Jocke, i köket, hade än en gång svept med sin trollstav över tallrikarna!

Stormen ” Freja ” drog förbi i natt vilket är detsamma som att ett antal fågelskådare sätter väckarklockan på ringning. Det gäller att hänga på låset när solen går upp. De brukar stå och kika vid Lasse Bengtssons ” Badkrukan “. Perfekt lä, så inte mössan blåser av och lagom skugga för kikarna. Jag kan tänka mig att Lasse snart introducerar en närande snabblunch för killarna och tjejen ( jag såg en tjej där idag ) när de efter flera timmars spanande måste ladda batterierna. Ett tips: ” Lasses värmande chokladtermos med pip ” samt en påse smulor att mata fåglarna med så de kommer närmare. Det måste ju vara jobbigt att använda kikare hela tiden.
Efter en snabbkoll med ornitologerna fick jag reda på att man såg: Havssula, tordmule, en alkekung, stor- och liten lom, samt lite annat smått och gott!

-” Har du sett? ” frågade jag frugan när vi var ute och gick med vovvarna. -” Måste vara från 1960! ” sa jag för att imponera med mitt kunnande. I en glänta i Skummeslövsskogen stod en Mercedes 190 alldeles ensam. Enda anledningen till att jag kunde säga årtalet var för att jag och en gammal kompis, en gång i tiden, köpte en begagnad Merca 220S, 1961 års modell, för 2800:- på avbetalning av ” Ärlige Harry ” på Södermalm i Stockholm. Ok, vi var inte 18 år 1961 men jag sa ju att bilen var begagnad och den hade bara gått 11.000 mil enligt säljaren. Det var den Mercan som betydde frihet för oss och som tog oss till popens högborg, England, på det glada 60-talet. Under Swedish Open sov vi i den nere på grusparkeringen i Båstad ( de timmar vi sov ). Orantes och Stan Smith, med flera stjärnor, brukade käka korv i kiosken som Torbjörn Nobel sedan ägde ( eller den kanske var hans redan då ). Flickorna i Båstad var snyggast i landet och vi missade aldrig en kväll på ” Crazy Horse “, ” Bogey Club “, ” Pub Hjorten ” ( där Kiruna och Fingal stod i baren ) eller ” Spettet “!
Den blå Mercan i skogen var säkert också fylld med minnen. Här följer några saker som hände året 1960: Arlanda i Stockholm öppnas för allmän trafik. Omsen ( föregångare till momsen ) införs och blir 4%. Flygplanet Draken överskrider dubbla ljudhastigheten. Sveriges första journalisthögskola invigs. ” Fluortanten ” i skolorna införs. De första kvinnliga prästerna vigs. Floyd Patterson tar tillbaka VM-titeln i boxning från Ingo och blir samtidigt jättekompis med hela svenska folket och Ingo. Hundarna Strelka och Bjelka landar välbehållna i Sovjetunionen efter att ha kretsat runt Jorden i sovjetiska satelliten Sputnik 5. John F. Kennedy besegrar Richard Nixon vid presidentvalet i USA. Skådespelaren Anita Ekberg badar i Fontana di Trevi i en mycket klassisk scen under inspelningen av Federico Fellinis film “Det ljuva livet “. Den första julkalendern i TV ” Titteliture ” har premiär. Pia Sundhage, Ivan Lendl, Per Moberg och Hugh Grant föds.

Ett par kompisar till oss sa häromdagen att de skulle gå och se den berömda baletten ” Svansjön “. En rysk uppsättning var på besök i Karlskrona. De var ganska upphetsade, våra kompisar alltså….fast man vet ju inte… kanske ryssarna också kände av spänningen att befinna sig i Blekinge där det ju händer att de mellanlandar med ubåtar ibland. ” Svansjön ” , en succé i generationer, har visats på scener runt hela världen. I Båstad har vi dock vår egen uppsättning. För ett par dagar sedan, en tidig morgon, var det som ridån gick opp. Solen syntes inte än. Det var en försiktig gryning. Föreställningen visades en bit ut i havet. Ett femtontal svanar lade sig så vackert mot en bakgrund av mörka fåglar ( gissar att det var prutgäss ). En blå morgontimme där hav och himmel flöt ihop. Vattnet var lite varmare än luften vilket skapade ett diskret dis. Fåglarna i Båstad är bara bäst, de vet precis hur vi vill ha det!

Jag har förstått att padel kan vara en sport som framkallar beroende. En mörk fredagskväll när inte ens de mest inbitna golfare skulle fundera på att gå en runda….en kväll när alla kommunens 50 – 60 tennisbanor ligger nersläckta och öde…då spelar man padel för fullt i Båstad. Folk slåss om tiderna. Finns väl ingen anledning att sitta hemma och se på ” Idol ” på TV när man kan samla polarna för en stenhård match. Strålkastarna lyste som på en rockscen! Det smällde rejält från de tunga slagen. Mr Padel himself, Fegge Lind , var där och spelade dubbel med min svåger. På andra sidan nätet gjorde motståndarna sitt bästa för att fixa häftiga returer. På bänken utanför satt lilla dvärg-schnauzern, Smilla, med lysande discohalsband och kollade. Hamnade en boll utanför så hämtade hon den. Livet på en pinne för Smilla!
|
|