|
|

Klockan 15.59, i eftermiddags, tog vi en promenad längs stranden i Hemmeslöv! Solen, hade gått ner för en kvart sedan men hennes flammor strök fortfarande längs Bjärehalvön! Det verkar som om hon i år har favoriserat vissa platser på Jorden…..som när en lejoninna kärleksfullt slickar sina älsklingsungar! Även om vintern är här vill hon visa att hon fortfarande bryr sig!

Tänk om de kunde tala………alltså mina dojjor menar jag! De har varit med om ganska mycket! En gång i tiden satt en händig liten gubbe, i Australien och snickrade ihop dem! Därefter åkte de hit, med båt, över oceanerna. De hamnade av en tillfällighet hos mig. Jag har knallat hundratals mil i dem. De har stått ut med mina fötter i starkaste sommarvärmen! Halkat och frusit på vintern! Fyllts med sand på evighetslånga stränder! De har galopperat fram i lera ( fast utan häst ). De har trampat runt i fårhagar. Ibland har de varit nyputsade och hängt med på krogen eller hem till folk på fest…. eller med mig på jobbet. De har stampat takten på rockkonserter! Varit ganska hyfsade i fotboll! Suttit på utecaféer och kollat på folk! De är polare med mina jyckar som lattjar med dem, tuggar lite på dem och bär omkring med dem! De har varit förälskade, ledsna, glada och lyckliga…….. oftast lyckliga! Jag fattar inte att de har hållit…och att de hänger med fortfarande! Jag har förstått att de heter R.M.Williams för det står det i dem…… och jag köpte dem hos Johannesens i Axelstorp, uppe på åsen, för ca 25 år sedan!

Vi brukar stå i kö till honom och köpa blommor! Alltid möts vi av ett leende och en vänlig kommentar! Oavsett vilket väder det är så finns han där lagom till varje helg! Nu har han visat att han kan bära upp en kostym också! Håkan Ingvarsson, med Lindquists Herrekipering i Båstad, vill följa upp succén med att visa att det finns en massa snygga karlar i byn! Thomas Johansson var Mr Oktober med den äran! Nu är vår egen Blomster-Dan Mr November! Heja Dan! Heja Håkan Ingvarsson som dressar folk så snyggt!

Om man skulle välja ut två polare, att ha med på en öde ö, så tror jag att Bent och Traecy, i Lyckankiosken, skulle ligga bra till! Traecy är kul, släpper loss och kan allt om rock, fest, fotboll och hästar! Bent är killen med kollen efter vars hjärna Apple förmodligen skapade sina första datorer! Traecy, som är ny i kiosken, men gammal i gamet, har redan startat ” Traecys pållar” ett välslipat spelsystem på travhästar som senast plockade in en nätt summa pengar! Alla som vill får vara med och spela med henne! Bent är som vanligt laddad med lotter, varm korv och mina paket som jag hämtar då och då! Jag säger bara…..vilket team de är! Pålitliga polare som tar hand om oss i Båstad! Vilken tur vi har! Rena vinstmaskinen!

Klockan är 00.39, natten mellan söndag och måndag. Innan jag går och lägger mig kollar jag att alla dörrar är låsta. Kastar ut ett öga på gatan av ren nyfikenhet om inte annat. Jag har plåtat den några gånger förut men den ändrar ständigt ansikte. Hur som helst….det syns inte på bilden men när jag kollar på termometern så är det 10 grader varmt ute…mitt i natten den 21:sta november! Jag får nästan lite vårfeeling! Frågan är om jag inte hörde ett par fåglar kvittra nyss till och med!

Den här bilden, av Agardhsgatan, tog jag den 24:e september klockan 19.30! Lägg märke hur ljus himlen fortfarande var! Det är knappt 2 månader sedan! Man kan lugnt säga att det är något mörkare ute nu…..men…… om ca 1 månad vänder det och går på rätt håll igen! I väntan på våren får vi fokusera på alla trevliga Båstad-bor som lyser upp tillvaron! Ha en trevlig fredagskväll!

Med risk för att uppfattas som en mjukis måste jag berätta det här! Vi var på tidig morgonpromenad med jyckarna, på stranden, en bit bort mot Hemmeslöv! Duggregn! Ödsligt! Några kråkor som kraxade och en flock kanadagäss som styrde mot Skottorps vattenmarker. Även om jag gick och kisade lite i vinden fick jag plötsligt syn på en sten. Den var inte särskilt stor, kanske tre centimeter i diameter ungefär……..men den var formad som ett hjärta! Nu undrar man hur det hade gått till. Runt om låg miljarders, miljarder sandkorn som förmodligen malts fram någon gång på istiden. I allt det där malandet beslöt sig den här stenen för att bli ett hjärta! Bilden är lite suddig eftersom jag skakade lätt på handen, med mobilkameran…antingen var det av upphetsning eller så var det morgonkylan! Ett tag funderade jag på att ta hem stenen men sedan tyckte jag att det kanske var bäst att den fick ligga där den låg. Det här hände för några dagar sedan. När vi har gått där igen har jag diskret kikat efter den men den är helt borta! Antingen sitter någon romantisk person hemma och trycker den mot sitt bröst eller så har vågorna tagit tillbaka den till havet! Den kanske dyker upp om någon miljon år igen!

Ibland behöver man en kram, en vänlig klapp på axeln eller kanske bara höra en trevlig nyhet! När jag ser att andra har det bra känns det fint för mig med! Jag tror att det gäller för oss alla. Ser du någon skratta hjärtligt, skrattar du snart också! Ser du en bebis le mot sin mamma, eller en hundvalp vifta på svansen, så är den dagen räddad! Idag lägger jag in en bild från playan i Båstad när vädret var på topp i somras! Hoppas att den piggar upp lite i vintermörkret! Se det som en solskenskram från mig 

Ibland är det dimma och drivis! Snöblask, regn och tjocka moln! Du drar ner mössan över öronen och fäller upp kragen. Paraplyet vänder ut-och-in i blåsten och du har glömt handskarna hemma. Men……..när det väl klarnar upp igen leker livet på nytt! Båstad-solen visar att den fortfarande kan! Igår förgyllde den vår tillvaro då den behagfullt smög ner bakom Bjärehalvön!

Vi tänkte ta en långpromenad, i kväll, men visste att solen skulle gå ner vilken sekund som helst och då kunde det bli mörkt i skogen! Därför åkte vi till stranden i Hemmeslöv där ljuset brukar dröja sig kvar lite extra! Kvällen var fantastisk! Himlen till största delen klar! Några få vågor letade sig stillsamt in från det oändliga havet! Solen dök ner bakom horisonten och det började skymma. Plötsligt säger frugan: -” Det kommer någon därborta!” – ” Två stycken, är de väl?” sa jag. -” De har nog en hund också! ” fortsatte frugan. – ” Eller är det två vovvar?” sa jag och kände att jag upprepade mig lite grand. I nästa ögonblick kom ett helt hundspann! Elva stycken Siberian Huskies drog en kärra med två personer! De jobbade tyst och målmedvetet! Fort gick det! Några snabba sekunder och de var förbi och försvunna! Jag fick nypa mig i armen för att förstå att vi fortfarande var vakna! Alla har väl hört talas om ” The twilight zone ” där man plötsligt förflyttas i tid och rum! Spöken och drömmar brukar trivas där! Säljer bra på bio! Vi stod och gapade en stund…… men när jag nupit mig, en gång till, förstod jag att vi nog var kvar hemmavid och bara lyckligt lottade att få se denna fascinerande uppvisning! Alaska? Sibirien? Näeh, Båstad!
|
|