|
|
Känner du igen den här gesten? Det är en förenklad blixt som skapades av världens snabbaste man, sprintern Usain Bolt! ( Bolt betyder ju, passande nog, blixt på engelska ). Han slog, under ett antal år, sanslösa världsrekord på 100 och 200 meter och kammade hem drösvis med guldmedaljer världen över! På friidrotts-VM i London, härom veckan, abdikerade han! Han sa att det var dags att koppla av lite grand och gå på kalas och sån´t! Alla experter från press, radio och TV slet sitt hår och frågade sig om någon någonsin skulle kunna ta över Kung Bolts tron …….och nu har det hänt! Jag har hittat honom!!! På väg hem från hamnen, igår kväll, lyckades jag trampa sönder lagren, i vevhuset ( eller vad det nu heter ) på min gamla cykel! Mina ben må se ut som flaggstänger men emellanåt har de en häpnadsväckande kraft! Just när det hände kände jag hur en iskall hand grep om mitt hjärta! Tänk om det inte gick att laga hojen! Den hade i alla fall hängt med i 25 år…..och hur skulle jag framöver kunna göra några inlägg på gillabåstad.se om jag inte kunde cykla någonstans!! I morse hade jag hämtat mig så pass att jag hängde på låset hos Svens Cykel. Sven-Inge själv stod där i källarmörkret bland en miljon andra cyklar som han förmodligen också skulle rädda! Efter att jag erkänt hur jag fördärvat lager, trampor, vevhus och allt vad det nu kunde vara, sa Sven-Inge: -” Jag skall kolla på den så ringer jag dig sedan! ” Direkt efter lunch, samma dag, ringde han och sa : – ” Den är klar ! ” – ” Va??!! Hittade du några lager som passade till min gamla hoj? ” sa jag så där korkat som man gör ibland. -” Japp! Du kan komma och hämta den nu! ” sa Sven-Inge. – ” Hur mycket pengar skall jag ta med mig? ” frågade jag. -” Så mycket du orkar bära! ” svarade Sven-Inge. Jag sprang dit på lätta moln och cyklade därifrån 500 spänn fattigare…….. men med tanke på att det var världens snabbaste man som hade lagat hojen och att han till på köpet hade putsat den, så den såg ut att vara värd minst 25.000 spänn, var jag väldigt nöjd! Härligt att Kung Sven-Inge finns här i Båstad….. mitt ibland oss vanliga!
Båstad är lilla Italien! Fast någon kallade det lilla Brasilien! Hörde en tredje som sa lilla Cannes! Vi, som bor här och alla härliga människor som brukar komma hit, vet att Båstad är Båstad kryddat med influenser från hela världen! Jag tog min gamla hoj ner till hamnen ikväll ….. igen! Solen låg på och värmde fortfarande gott! Svalorna flög över hamnbassängen! Diskreta vågor kluckade trivsamt mot båtarna. Lugnt! Stämningsfullt! Människor, jag mötte, verkade ta djupa andetag och slappna av efter dagens id! De, som annars arbetar 24 timmar om dygnet, åtta dagar i veckan, tog en paus! Aviva, på Fiskekajen, vinkade av sina sista gäster för dagen. Vid Badkrukan gick Lasse Bengtsson omkring i flip flops , solbränd och lite orakad och pysslade med sitt. Längre bort, på gräsmattan nedanför Hotel Skansen, spelade ett sällskap ” kubb “. De skrattade och applåderade. Utanför Restaurang Drivan By The Sea, där du kan köpa italienskt kaffe och stenugnsbakade surdegspizzor, satt krögarparet Jonas Nilsson och Christina Lindqvist med varsin latte! De såg ut som ett nyförälskat par … utanför ett café, på en liten bakgata, i Rom……fast nu var de ju i Båstad! Jag frågade hur länge de skulle ha öppet för säsongen. -” Tills det blir kallt! ” svarade Jonas. Det kändes också sådär härligt improviserat som det kan vara i byarna kring Medelhavet…..eller Laholmsbukten! Tack för att ni finns, Båstads alla krögare, ni förgyller våra dagar och kvällar!
I morse, när jag kom ut från ICA, på Lyckantorget, studsade jag till! Jag kunde rent av ha fallit baklänges, för i en läcker sportkärra, från 60-talet, satt en snygg, fräknig tjej! Hon bar en air av elegans samtidigt som hon hade något flörtigt i blicken! Bilen var en Austin Healey Mark III med välvd vindruta och en sexa under huven! Den fräkniga skönheten visade sig heta ” Juli ” och är Båstad-profilen Nisse Forsbergs nya, stora kärlek! Det är inte så att han har övergivit sin hustru på något vis men ” Juli ” har lyckats fånga hans hjärta så till den grad att han var ute i friska luften i minst 4 timmar igår! Första gången jag träffade Nisse var för flera decennier sedan! Han var då på ett strålande humör, rent sprudlande skulle man kunna säga! Gick du på en restaurang, där Nisse jobbade, kunde alla räkna med 200% service! Krögarna slogs om att få ha med honom i sina lag! Än idag är Nisse lika positiv och sprider samma glädje omkring sig! En del föds sådana och det är bara att tacka och ta emot när man ses! Grattis till ” Juli ” Nisse! Du kommer att vara i fysiskt topptrim på ” no time ” om du fortsätter att hänga med henne 
Juli är en Dalmatiner och hon heter, som hon heter, för att hon är född mitt i sommaren! Nisse tog över henne nyligen när hon fyllde 2,5 år! Jag tror att de var ämnade för varandra! Som kuriosa betyder ju PAW, på reg-skylten, tass på engelska!
I Båstad kan vad som helst hända! Trots att vi bor mitt i en underbar natur finns det alltid någon som tycker att gräset är grönare på andra sidan staketet! Det här lilla fåret har sträckt sig så många gånger för att nå det allra grönaste strået, utanför hagen, att det har fått längre hals! Ungefär som girafferna i Afrika som måste nå upp till de smaskigaste bladen i trädtopparna! Även vi människor förändras ständigt för att passa in! Du har väl hört talas om ” blomkålsöra “,” näsa för affärer “, ” portvinstå” eller ” att ta det långa benet före “! Naturen är fantastisk! Undrar hur vi alla kommer att se ut om tusen år!………………………………………ok, jag bluffade lite med det långhalsade fåret! Vad du ser på bilden är förmodligen en liten, nyklippt, alpacka, du vet, de som har så fin ull. Sant var att den bor här på Bjärehalvön!
I våra trakter sker det ofta oförklarliga saker! Det gäller att vara på alerten för att hänga med! Jag tog cykeln till hamnen ikväll! Kalla det gammal vana…eller oförbätterlig nyfikenhet! Det var varmt och gott och rätt mycket folk i farten! Någonstans mellan restaurant Papas och Hotel Skansen sprang jag på de här personerna……..och nu frågar man sig……vad sysslade de med? Försökte de locka ner en kattunge från ett väldigt högt träd? Eller var de trötta på all sol och ville ha mer regn? Hade de spelat på hästar och bönade om storvinsten? ……och killen där bakom…..vad gjorde han? Passade han på att vittja fickor när de andra var fokuserade på annat?……………………För att du inte skall ligga vaken i natt får jag väl avslöja vad jag tror att det handlade om. I Båstad finns ett företag som heter SpiritEvent och som har som arbetsidé att pigga upp folks mentala och fysiska förmågor under trevliga former! Gissar att detta sällskap var ett konferensgäng på Skansen. De tre, på bilden, väntade på att det skulle falla ner stavar från en ställning som de skulle hinna fånga ( alltså stavarna, inte ställningen ). Ett reaktionstest på skoj! Beroende på om de druckit mineralvatten eller annat bubbel, före middagen, varierade naturligtvis svårighetsgraden! Oavsett vilket så verkade de ha väldigt kul…….för det har man ju hos oss i Båstad!
Det finns ett talesätt som säger, ” Hon/han lever livet på en räkmacka ” vilket betyder att någon har fått det mesta gratis och utan större ansträngning njuter livets otium! I Båstad brukar vi säga att ” Vi lever livet med en räkmacka “. Det går till så att du en solig dag knallar ner till en av våra krogar i hamnen och beställer det du ser på den här bilden…… ihop med en kall öl! ( Är ni två personer kan du med fördel dubblera beställningen. ) Peta först på en räka och känn så den har den rätta spänsten! Hugg sedan in på hela härligheten och frossa rejält! Skäms inte om du får majonäs i hela ansiktet! Självklart sitter du på en uteservering! Sommaren är inte över än! Går andra Båstad-bor förbi kan du räkna med att de är på gott humör de också! Solen lyser ju! Vinka och ropa trevliga saker till varandra! När du har ätit färdigt och är på hemväg igen, kan jag lova dig att stegen känns ganska lätta! Har det varit en sådan där dag då du fick punka på bilen eller slog i lilltån när du steg ur sängen, är det särskilt viktigt ” att leva livet med en räkmacka ” !
Ok, ikväll regnar det men i morgon skall det ordna upp sig igen!
Ikväll slank jag in i baren på Hotel Skansen! Det var inte så att jag behövde något stärkande. Jag skulle dit för att träffa någon. Det var fortfarande ljust ute och kanske 23 grader i luften. Inne på Sand fick mina ögon vänja sig en stund vid dunklet ….precis så som det skall vara i en riktig bar. Hovmästaren tog diskret emot gästerna i entrén. De flesta talade engelska och de hade leenden som skvallrade om att de trivdes! Jag kunde hade befunnit mig i en bar i New York eller kanske Chicago! En doft av världen! I bakgrunden hörde jag mjuk 50-talsjazz smyga fram lagom behagligt! En saxofonslinga, skickligt pianospel och en följsam bas! Min första tanke var att hotellet hade hittat en gammal platta med Duke Ellington men så såg jag en avslappnad trio som verkade ha träffats bara för att jamma en stund. Jag stannade till och diggade lite, sådär som man gör när man hör något bra…….och…..håll i hatten! Höll på att falla baklänges…för trion bestod av idel kända ansikten från Båstad! På bas Lennart Olmarker, på piano Lars Kristiansson och det härliga saxofonsoundet smektes fram av Anders Segersons känsliga läppar! Jag har räknat ut att jag hädanefter kan spara in ganska rejält på min reskassa! Resten av världen kommer ju hela tiden hit till oss i Båstad och vill man höra schysst jazz så är det också här det händer!
Jag fick i efterhand reda på att bandet vanligtvis bestod av sex personer och heter då Jazz Con Brio.
När solen skiner fungerar Båstad som en enda stor magnet! Du känner att du bara vill hit! Oavsett var du bor på Jorden! Personerna, du ser på bilden, kommer från vårt kära grannland Danmark och de cyklar för att samla in pengar till de hjärtsjuka! Snyggt gjort tycker jag! Jag sprang på dem idag när de kom ut från Restaurang Victoria på torget och då såg de så här glada ut! Krögaren Victor, John och de andra där inne, verkade ha tagit väl hand om dem! Ett ” dejligt ” gäng med hjärtat på rätta stället! Kul att ni kom på besök säger vi i Båstad! Ni är alltid välkomna tillbaka!
Kommer du ihåg när du var liten och det var julafton……..och det var en timme kvar tills det var dags att dela ut klappar? Du hade redan skakat på alla paket som låg under granen och det hade skramlat pålitligt? Spänningen var total! Skulle du få det som du hade skrivit på önskelistan 100 gånger och som du gett fina vinkar om i ett halvår! Morsan och farsan hade den där speciella blicken som föräldrar har när de vet allt men inte tänker avslöja något! Idag åkte frugan, jyckarna och jag till Grönkvists blommor….glashuset vid Båstad entré, för att köpa något att ställa på kökstrappan! Så fort jag kom in i butiken kände jag av en alldeles speciell stämning som liksom vibrerade i luften! Efter att ha snurrat runt och kollat åt alla håll, upptäckte jag Stina och Per i ett hörn! Stina satt vid datorn och skrev något! Per stod strax bakom och liksom hejade på henne! -” Vad gör ni? ” frågade jag sådär som små barn kan göra på lekplatsen när de träffar nya kompisar. – ” Ingenting! ” svarade Stina och Per unisont! – ” Det ser jag väl att ni håller på med något! ” fortsatte jag envist. De hade den där blicken jag talade om nyss. Blicken som sa att de kände till något absolut jättespännande fast det var hemligt än så länge! – ” Du får veta mer om några dagar! ” sa Stina. -” Jag vill veta nu! ” sa jag. ” Nu, nu, nu! ” Men deras läppar var förseglade. -” Om några dagar ” upprepade Stina och fick något moderligt i blicken. Livet är tufft! Jag förstod att jag fick ge mig till tåls några dagar till. Frågan är bara om jag kan sova inatt! Så spännande!
Frugan spelar in friidrotts-VM, som går i London, åt mig! Jag kollar på det när jag inte jobbar. Kan bli rätt sent på kvällarna. Eftersom jag gillar att röra på mig själv, en smula, sprang jag i eftermiddags i skogen ute vid reningsverket i Skummeslöv. Just när jag, i spurten, tyckte att jag hade fått upp en hygglig fart såg jag något märkligt! På asfaltsvägen, där jag parkerat bilen, var det som om en eldsflamma blåste förbi parallellt med marken. Jag tänkte att det kunde röra sig om ett väderfenomen av något slag! Man har ju hört talas om klotblixtar och sån´t! Jag fumlade med bilnyckeln, kastade mig in bakom ratten och tryckte gasen i botten! Försökte köra ikapp vad det nu var jag hade sett! Efter ett par kilometer såg jag det igen! Det var Johan Gustafsson, Båstads egen löparkung! Hans ben gick som trumpinnar och verkade inte vidröra marken! Han måste ha hållit minst 70 ryck! Tur att det inte var fartkontroll! De hade tagit honom direkt eftersom det var på en femti-sträcka! Vi vanliga dödliga, som är ute och kutar, kan springa så kallad intervallträning vilket i mitt fall betyder att man maxar i hundra meter för att sedan återgå till jogging och sedan upprepar det några gånger. Johan Gustafsson kan hålla maxfart i flera kilometer! Jag fattar inte hur karln orkar! Han hade slagit varenda världsstjärna i London-VM utan att ens bli andfådd. I år lägger ju Usain Bolt och Mo Farah sina löpardojjor på hyllan! Slutar tävla, med andra ord. Det är lite sorgligt…men misströsta inte för i Båstad har vi, Johan ” Mo ” Gustafsson och när vi väl får ut honom på idrottsarenorna kommer alla konkurrenter att falla baklänges! Heja Johan! Jag kommer att sitta limmad framför TV:n den dagen du är med!
|
|
