Ibland kan det vara så mulet ute att det är svårt att avgöra vilken tid på dygnet det är! Idag var det en sådan dag! Eftermiddagspromenad! Frugan och jag hade trevat oss fram i mörkret med jyckarna! På hemvägen stannade vi till utanför ICA, på Lyckantorget, för att fylla på skafferiet. Jag satt kvar i bilen och försökte läsa Expressen i telefonen, medan frugan kilade iväg. Efter en stund kom hon tillbaka med andan i halsen och sa: -” Lovisa satt i kassan! ” – ” Vad säger du? ” sa jag. ” Vi vinkade ju av henne, med tårar i ögonen, då hon gav sig ut i livet och blev flygvärdinna! ” Jag skaffade mig snabbt en anledning att själv kuta in och köpa några saker ….. och där satt hon, Lovisa och log lika rart mot kunderna som hon alltid har gjort. Jag ställde mig i den milslånga kön och när det var min tur att betala frågade jag: -” Vad gör du här? ” Det lät förmodligen ganska korkat men hon log lika rart mot mig, som mot de andra och berättade att det handlade om en blixtinkallning. -” Imorgon flyger jag igen! ” kvittrade hon. Tänk vad bra vi har det i Båstad, tänkte jag, just när vi tror att vi har förlorat en massa trevliga människor så dyker de snart upp igen……..för vem kan vara utan Båstad!