Klockan var väl halvsju på kvällen. Jag satte mig på cykeln och tog en sväng om hamnen. Solen bjöd på det där härligt, gula skenet som den gör ett par timmar innan den ger sig av vid horisonten. Det blåste snålt. Jag mötte inte särskilt mycket folk. Såg på avstånd att Lasse Henningsson spelade tennis. Några tjejer provade padelbanan. En joggare pustade förbi, tappert leende. Måndagkväll i Båstad. Just när jag skulle vända hem igen fick jag syn på henne! Hon var gyllenbrun och vackert välvd över akterpartiet! Jag kunde inte värja mig utan ställde ifrån mig cykeln för att gå fram och hälsa. Hon hette Agnes och kom från Göteborgstrakten. Jag tog ett par steg närmare. Hörde hur hon kluckade charmigt när hon pratade. Mina näsborrar fylldes med väldoft. Min kropp ryste till! Massor med positiva minnen kom över mig! Gissade att hon hade varit med om en del…för hon var inte helt ung…..men säkert lite mer erfaren. I mina ögon var hon en skönhet! Jag frågade om jag fick ta en bild som jag kunde ha hemma och titta på ibland när vinternätterna var mörka och kalla. Hon samtyckte, gungade lite försiktigt och jag tyckte hon log. Vinden tog i från norr igen. Det var dags att cykla hem. Frugan skulle nog förstå om jag bara berättade allt som det var 