|
Stellan Paulie har ritat hela Skansenområdet och badhuset och ett knippe tuffa villor på väster. Gunilla, i mitten, känner vi igen från parfymer och välgörande krämer….dessutom är hon mamma till Båstads andra arkitektsnille Kay Linghoff. På Åsa Paulies badrock står det Åke, men det skall man inte fästa sig vid. I vattnet var det uppfriskande 17 plusgrader
Solen gassade. På stranden fixade folk det sista på solbrännan. Det var kö till glassförsäljningen…. men en liten kille hade andra planer, på alla fyra kröp han målmedvetet mot en bestämd lokal, Badkrukans bar! Han sa något på ett språk som bara små barn förstår, men det gick ungefär så här: -” Da, da, gurgel, blurr, dahh? “
Jag såg hur han slog slag på slag mot planket ungefär som Björn Borg gjorde mot garagedörren i Södertälje när han var grabb. Den här killen jobbade hårt för att få in en skoningslös smash, pressad, otagbar precis ovanför nätet. Hans stil var oklanderlig och vinkeln på foten perfekt men någon måste ha fyllt vätgas i bollen den dagen, kan inte fatta att den gick så högt.
När solen tittar fram är Båstad Hamn som ett enda stort utomhus-SPA. Båstad profilen Nisse Forsberg låg i solen och fick samtidigt professionell manikyr. Fru Ann och dottern Mikaela var i och badade vid piren. I skuggan var det + 28 C. Man hörde det milda sorlet av folk på uteserveringarna. Några barn hade precis fått var sina stora glassar. Från Fiskekajen kom en härlig doft av det senaste på menyn. När jag flyttade till Båstad jobbade jag en sommar på Restaurang Krogen. I köket kockade Baloo och Lasse Henningsson, Nisse Forsberg såg, med sin perfekta servering till att alla trivdes, snygga Lena Nilsson satt i kassan till nattklubben och jag gick omkring i vit smoking och kallades värd. Härliga tider!
Brasseveckan snurrar på sitt trettonde år på Båstad strand. Det som började som en kul fläkt, från varma och sorglösa nejder, på andra sidan Atlanten, har blivit en del av Båstadsommaren. Brasseveckan är ingen musikfestival, eller konsert, det är en livsstil. Folk minglar och chillar. Det är skönt att hänga runt restaurang Badkrukan med en glass eller något att dricka. På 60-talet hände något under hippie-eran. Folk lärde sig koppla av och ville passa på att njuta av livet. Woodstock var musikhappeningen nummer 1, i Sverige svarade man med Gärdesfesten. Folk ville vara sams och leva en stund. Någon började med “Peace-tecknet” som sa ungefär: -” Allt är cool polar´n. Vi är på samma våglängd!”. Idag 2015 är det inne med samma tecken och tjejerna, jag mötte på stranden idag, njöt av livet. Vill du se mer från kvarteret Badkrukan ska du klicka på bilden!
Buset tycker ofta att poliser kan vara besvärande efterhängsna men hade de mött de här två, uniformsklädda representanterna, tidigare i livet, hade de kanske valt en annan yrkesbana. Under tennisveckan passerar ca 150.000 extra besökare genom Båstad tätort. Mycket kan hända och det är praktiskt med ordningsmakten i närheten ibland. Nere vid hamnen hade en polisbil hittat sin plats och där stod den parkerad på dagarna. Man kan kalla dem hamnpatrullen. Hur som helst, när jag passerade stod där fyra småkillar, en liten syrra och två mammor framför konstaplarna. Jag hörde inte riktigt vad de pratade om men tittar man på grabbarnas kroppsspråk ser det ut som om någon blivit av med ett tennisracket eller kanske en cykel. De tuffa poliserna fick plötsligt något faderligt över sig. De lyssnade noga och man förstod att de på något sätt skulle reda upp situationen eller i alla fall se till att killarna fick hopp om tillvaron igen. Jag fick en varm känsla inombords och tänkte att det finns en hel del bra material inom kåren ändå. Männen i uniform är som vi, de vill att små killar och tjejer skall ha kul på sommaren, bada, meta krabbor och fnittra hela dagen . Vem vet, kanske hamnpatrullen har en kylbox med uppmuntrande glasspinnar som de kan dela ut nästa sommar, då tror jag till och med att buset skulle mjukna.
Herrfinalen i tennis och hantverksmässan samma helg, då sprang till och med parkeringsvakterna in i väggen! Fest dygnet runt och rejält dunka, dunka från diskoteken. Båstad är som gjort för kalas, men nu, när tennisveckan är över kunde man kanske tänka sig att allt tystnar och att semesterfirarna har åkt hem. – ” Det är ju nu de köpstarka kunderna kommer! ” säger butiksägarna. ” ….de som har lite tid över för annat än att bara partaja!”
På Mellanvägen i Hemmeslöv händer det saker. Vid solnedgången samlas glada människor, de äter och de dansar. Dansbanan är pytteliten vilket passar bra om man vill dansa tajt. Alla är välkomna, gammal som ung. När jag hörde talas om det första gången tänkte jag att jag måste åka dit och se om det var sant. Jodå, den sjungande ängeln Anna Bolin anlitas av Villaföreningen. Varje onsdag, i juli månad, är alla på plats och gissa om det svänger! Anna skulle platsa i vilket dansband som helst och med hjälp av synthen fixar hon alla instrument själv. Kör hårt Hemmeslöv, ni har kommit på nå´t riktigt bra! Klicka på bilden om du vill se Anna!
Vem har glömt Micke Pernfors, jokern i svensk tennis? Som bäst, 1986, var han rankad som nr 10 i världen. Malmöpågen som gick på collage i USA och som tog sig till final mot Ivan Lendl i Franska Öppna. I Davis Cup laget spelade han en berömd match mot Pat Cash i finalen mot Australien. Micke var spelevinken som kunde ha gått hur långt som helst om han tränat lika hårt som de andra. Igår hade Pernfors hittat padelbanan i Båstad, där han iförd mohikanfrisse slog det ena konstslaget efter det andra. Gamla esset Thomas Johansson var på banan han också. Jag tyckte då inte att det märktes att Pernfors är 50-plussare idag. Vissa åldras inte
Pepes Bodegas Beachvolley kördes på playan igår. Som vanligt var där grymt med åskådare. Bägge läktarna var naturligtvis packade. Kanske inte alla åskådare var så intresserad av volleyboll utan mer av den allmänna stämningen som kändes bra i juli månad när solen sken. Semester, vältränade killar som spelade och tjejer i bikinis som kollade….sedan var alla vi andra där också förstås. Kändisarna i lagen har numera övergått till att vara hockeyspelare och fotbollslirare, folk med kondition och bollsinne. Javisst ja, TV-sportens Patrick Ekwall var där också. Speakern tyckte att Patrick såg trött ut vilket var något som Patrick själv höll med om……..och killen, längst upp på läktaren, ville inte få bollen på näsan! Vill du se mer från strandpartyt skall du klicka på bilden! |
||
|
Copyright © 2026 gillabåstad.se - All Rights Reserved Powered by WordPress & Atahualpa |
||
