Idag var jag på ett fotojobb nere på Kullahalvön. När jag kom hem till Båstad hade solen redan gått ned! Jyckarna måste ut på promenad! Enda chansen att se något i naturen, så dags, är om man går längs stranden. Vi valde den i Hemmeslöv. Himlen och havet har ett märkligt samarbete där och kan, på kvällen, behålla ett ljus som egentligen inte finns…..en sista suck, av dagen, fylld av poesi! Vågornas försiktiga prassel bland strandsnäckorna! Nattens första, syrerike, vindar! Båstads alla lampor som tänds i horisonten! …….och havet är blått, blått, blått!