Det är fascinerande med vägar som man inte vet vart de leder! Vi har haft solsken idag men i morse var det ganska dimmigt. En bit ut på Bjäre stod jag vid en väg som jag omöjligt kunde se slutet på. Den ramades in av stenmurar och stora träd! Framför mina ögon tonade landskapet bort i en poesi man ofta möter just i våra trakter! När jag var liten läste vi ur en bok av den finska författarinnan Tove Jansson, Mumintrollets skapare! Just den boken hette: ” Vad hände se´n? “. Från varje uppslag kunde man, via en liten dörr, en glänta i skogen eller liknande, ta sig vidare till nästa uppslag där Mumin mötte nya äventyr! Alla barn tycker nog att ett sådant upplägg kittlar i magen! Som vuxen tycker jag att landskapet på Bjäre kittlar lite extra i magen!