Det var en kväll i början av augusti och fortfarande högsommarvarmt ute. Båstad hamn var full med folk som stimmande och skrattande gick till diverse restauranger, till badet, båten eller kanske bara förbi i största allmänhet. Bilar brummade runt i den lilla rondellen! I cykelstället, vid strandängen, stod det minst hundra hojjar! Dunkadunka-musik från Pepe´s varvades med forhandsmashar och rop på tennisbanorna! Mitt i allt detta sus såg jag två personer som bara njöt av tillvaron! En man i sina bästa år och med silver i håret, satt på en bänk. Bredvid sig hade han sin pålitliga kompis! Mannen var för dagen klädd i ljusgul sommarkavaj och en fräsch, aprikosfärgad skjorta. Han bar avspända, men eleganta, blå jeans och på fötterna satt ett par väl ingångna mockadojjor! Bästa kompisen var en strävhårig, liten hund som uppnått en ålder då han, utan ansträngning, kunde läsa alla husses sinnesstämningar och tankar. Mest för syns skull bar han ett tunt läderkoppel till sitt, ledigt sittande, röda sommarhalsband. Ingen av dem sa någonting, de bara insöp atmosfären. Förmodligen hade de nyss delat en glass och en flaska fruktjuice som man fick gratis en bit bort. Att sitta på en bänk i Båstad hamn, en vacker sommarkväll, är som att besöka ett utecafé på Champs Elysee i Paris! I den franska metropolen är alla stolar vända mot trottoaren och de förbipasserande! Du har full underhållning, av att titta på allt som händer, utan att själv behöva springa med! De två kompisarna, jag såg i hamnen, tog det lugnt och fångade stunden …….senare kanske de gick på nattklubb och skakade loss. Jag har ingen riktig koll på det där sista för då var jag hemma och käkade middag!