Det här är tjuren Monne och hans tjej 96:an. Bästisar och oskiljaktiga! De är inte så himla gamla eftersom de föddes tidigt i våras. När det var dags för Monne att komma till världen var husse och matte, Lars och Ann, bortbjudna på middag. En granne ringde och sa att det verkade som om en ko, hemma hos Lars, skulle kalva. Han hade sett klövar sticka ut där bak på henne. Lars rusade, finklädd, hem och hittade kossan i hagen. Säkert var det mörkt och ganska kallt ute! Jodå Monne var på gång men han låg fel med benen och kunde inte komma ut på ett naturligt sätt. Lantbrukarna på Bjäre är dock ett segt släkte och Lars gav inte upp så lätt. Han band den, ett halvt ton, tunga kossan vid ett träd och ställde sig själv och drog i Monne allt vad han orkade. Jag skulle gissa att Lars bara väger 70 kilo men han måste bevisligen vara ganska stark. Efter en lång kamp, där det gällde att rädda livet på både kossan och kalven, fick han slutligen ut Monne. Problemet var att Monne nu inte kunde gå ordentligt på frambenen. Han gick på sina egna ” handlovar ” men Lars var uppfinningsrik och spjälade honom med smala träplankor. Hustru Ann utvecklade senare stöden till något i aluminium. Slutet gott och allting gott! Idag betar mamma kossa glatt i hagen igen. Monne, är stor och stark och kan både gå och springa perfekt på alla benen, utan stöd. Till på köpet träffade han ju sin tjej 96:an som han gillar skarpt! En solskenshistoria från Båstad-Bjäre!