Det var som i en film eller kanske en roman! Dagen hade varit fantastisk och nu var solnedgången alldeles sanslös! Folk sökte sig ner till stranden för att inte missa den alldeles sista stunden av en perfekt dag! Utanför Badkrukan såg jag den legendariske kocken Tommy, som hade gått dit från Hemmeslöv, Fegge Olofsson, Torbjörn Nobel, ICA-Stefan Wieloch och Lasse Henningsson. Med sina ärrade och väderbitna ansikten kunde de ha varit karaktärerna i en film. De stod vid havskanten och såg det sista skeppet segla mot horisonten. Inte ett ord yttrades, det behövdes inte, den kvällen förstod alla varandra. I filmen hade de säkert stannat kvar på Svalbard, eller en öde söderhavsö utan möjlighet att ta sig hem igen, men eftersom det här var i verkligheten valde grabbarna att stanna i Båstad!