Vi var iväg och tävlade agility i helgen! På Sveriges östkust! Inte lika fin som västkusten, men helt ok ändå. Jyckarna och jag kutade runt, på banorna, allt vad vi förmådde och det gick hyfsat! När vi skulle åka hem till Båstad hörde vi att det regnade så mycket där att man fick skjuta fram damernas tennisfinal! SMHI skrev om intensiva åsk- och blixtattacker och allt kallades för: ” Det danska ovädret! ” -” Är detta möjligt? ” frågade jag frugan. ” I Båstad lyser ju alltid solen!” De vanligaste plaggen brukar vara halmhatt och sotade glasögon! Helt förvissade om att rapporterna överdrev styrde vi därför hemåt. Mitt i djupaste Småland möttes vi dock av en regnvägg så tät att det inte gick att se ut genom vindrutan även om torkarna var på högsta frekvens! Vi stannade till på en P-plats i Tingsryd, för att rida ut stormen och vred istället på bilradion. Sarah Sjöström gjorde just sitt livs guldlopp i sim-VM! Passade bra i sammanhanget. Vid niotiden på kvällen återkom vi till Bjärehalvön. Jag sprang ner till stranden! Solen stod som en svetslåga…. rakt ner i havet! Himlen var guldgul! Molnen såg ut som ett länge planerat konstverk! Jag hörde fågelkvitter! Vad lär man sig av sådant? Lita aldrig på media! Det är klart att det alltid är vackert väder i Båstad! 